Kyrkan
Floda sockens främsta och äldsta byggnadsverk är utan tvivel kyrkan. Den har i århundraden varit medelpunkten i menige mans liv och socknen själv har framgått ur den gamla kyrkoförsamlingen. När Floda 1614 blev ett självständigt område och skildes från Nås forna storsocken hade kyrkan redan länge haft ett stort inflytande över befolkningen. Kyrkoåret, kyrkoordningen och kyrkotukten, bestämde tideräkningen, namnskicket och delvis också sockendräkten långt in på 1800- talet.
Flodafödde konstnären Per-Hilding Perjons skriver i sin bok om Floda kyrka; "Hurvida ett hednatempel fanns före första kristna i Floda kan ingen bevisa, men det är möjligt att kristendomens intrång övertog ett hednakulthus. Var denna första kyrka var belägen är okänt, men det sades i gammal tid i byn Forsgärdet, att platsen var ungefär mittemot nuvarande Halvarsgården, på vägens norra sida, vilket är troligt, enär prästbostället med åkermark av hävd varit där i närheten. Men nuvarandekyrkoplacering torde bero av att större bebyggelse växte upp där genomgående väg fanns, samt närheten till större vattensystem, ån Noret från Flosjön och utlopp i älven.
Ursprungligt torde kyrkan ha byggts av trä. Åldersuppgifter varierar;första kapellet troligen 1221, men säkert är 1232. Även 1105 har förekommit, men verkar otroligt, enär kristendomen ej då nått fram hit (?). Känt är "vikingaplats" omkring 900-talet. Bevisligen är att biskop Haqvini år 1332 stadsfäste sin företrädares, Israel Erlandsson, tillstånd åt Floda sockenmän att fånga fisk och fågel och inbärga hö på helgdag: urkund utfärdad "vid Floda kyrka" - År 1248 var biskop här och sade att "gästning" skulle ske som tidigare.
År 1523 gjordes kyrkan tvåskeppig, enl Gerda Boethius. Fakta är att år 1724-37 utvidgades kyrkan åt öster-norr, endast västra kyrkomuren sparades. Kyrkans tak välvdes, två kraftiga pelare i mitten är bärstöd. Altare och orgelläktaren är beläget i äldsta skeppet. Sakristian tillbyggdes 1735-37 på norra gaveln. Flodas kyrkas nuvarande torn uppfördes 1797. Tidigare hängde klockorna i stapel, vars byggår är okänt. År 1661 "byggdes ett kors på klockstapeln, arbetslön 2 Daler (16 öre)". Om kyrkans äldsta klockor vet man ingenting. Den klocka som Floda måste lämna o klockskatt år 1531 var bland de minsta som togs. B. Johannes Rudbeckius visiterade 1621; "Handklockor i kyrkan två små". Vid visitation av biskop Benzelstierna (slutet av 1700-talet) beskrives klockstapeln; "Klockstapeln: fyrkantig med åtta gluggar och 16 luckor, dörr, gångjärn, lås och nyckel. Har sedan sista visitationen blivit ånyo rödfärgad. Trappan utföre bristfällig".
Klicka på respektive bild för större format.
