Historik över Flodadräkten
Flodadräkter från olika tidsperioder har beskrivits av många resenärer och konstnärer. Dräkterna har aldrig varit bortlagda. Under 1800-talets senare hälft var Floda kvinnodräkt den rikast varierade av alla dräkter i Dalarna. Vid särskilda dräktuppvisningar kan man även numer få se de flesta varianter. Vid konfirmation bärs sorg och storhelgsdräkterna i obruten tradition.
Flodadräkten är unik så till vida att den utvecklade nya plagg med lokal särprägel så sent som på 1870-talet. Det var den sk. påsömtröjan, hättan samt bården på kjolen med rika schattersömsbroderier i ullgarn.
Den dräktvariant som används idag kallas för Enklare Högtidsdräkt. Den består av svart kjol med broderad kjolbård, Randigt liv, röd botten med ränder i blått, gult, vitt och svart. Överdel (blus) vit av bomull eller linne med handvirkad spets. Krage (halskläde) av yllemuslin med tryckt rosmönster, fodrad och med handknuten frans. Förkädet är blått med förlädsband i rött och vitt med tofsar. Hätta av rött kläde med broderier, röd virkad kant och rött knytband. Kjortelsäck (väska) svart med broderier, kantad med rött och försedd med bygel i silvermetall. Strumporna är röda, stickade av ylle eller annat material. Dräktens smycken är kronbrosch i silver, även manschettknappar i silver finns. Ytterplagg "påsömtröja" av rött kläde, broderad. Livet är midjekort, djupt ringat fram, dubbelknäppt med mässingsknappar. Svarttröja, kyrktröja, av svart kläde, även den djupt ringad fram men med skört. Smal röd kant runt ringningen. Knäppt med hakar och hyskor. Till dräkten bäres svarta skor.
Källa: Floda hemslöjdsförening
Påsöm - Traditionellt broderi från Floda
" i konsten att brodera intager Floda Socken det främsta rummet, hvilket beror derpå, att qvinnodrägten der är försedd med broderier. Se drägternas tröja, kjol och väska, på de många olika slag af handskar och vantar samt på det gula och gröna draperiet som hänger öfver ingången på inre sidan! Man beundrar deras smak att sammansätta kraftiga färger, deras skicklighet att utmärkt framställa ur naturen hemtade motiv, när man får höra att dessa allmogeqvinnor sy sina dekorativa vackra blommor och blad direkt utan mönster eller teckning på tyget, vill man knappast tro det. Detta är emellertid i de allra flesta fall förhållandet."
(Ur rapport från Stockholmsutställningen 1897).
Ottilia Adelborg noterar i sin dagbok den 3 maj 1902, från Iduns vårfest som ägde rum på Konstnärshuset:…"Jag hade Sveriges yngsta folkdrägt, Flodadrägten, hwilken fått sitt nuvarande öfverbroderade och brokiga utseende de sista 20 åren…."
1927 skriver Britta Bannbers, som svar på en förfrågan från Karl-Erik Forsslund om textil slöjd i socknen:
"…Angående Flodabroderierna "Påsömmen" har den gått i samma riktning som vävnaderna, från enkla, rena linjer och färger, stiliserade mönster och blommor i kontursöm, kedjesöm och plattsöm, började de vid 1900-talets början bli mer naturalistiska med prästkragar, liljekonvaljer och penseer. Samtidigt kom också schattersömmen in i Flodapåsömmen. Så ökades mönstren ut i bredd, färg och klumpighet, så att en påsömtröja nu liknar en blomsterrabatt besådd med blandat blomsterfrö. Kjolarna synas tunga av de breda påsydda banden, som särskilt i Björbo ökats ut till en bredd av cirka 15 cm.."
Källa: "Påsöm - Folkligt broderi från Floda i Dalarna" utgiven av Floda-Gagnefs ideella Hemslöjdsförening.
Flokullor
Barndräkten Vinterdräkten
Traditionellt klädd Flodabrud
Traditionellt dräktbroderi "Påsöm" "Påsömtröja" från 1800-talet
"Påsömkudde"
